2007, det var ett bra år det. Den 4e januari packade jag min väska för att morgonen därpå åka till Southampton för att spendera ett år där i en familj. Kom till den bästa familjen man kan tänka sej. Blev mer behandlad som en familjemedlem än "bara au pair". :)
Men de bästa minnena från året måste ju ändå ha varit då Josefin kom dit för att hälsa på mej i 3 veckor. Dom spenderade vi med barnpassning, "promenader" som slutade med att vi gick till King George och drack lite Magners och planera en Londontripp vi sedan gjorde i december innan jag åkte tillbaka till Sverige igen.
Jag uppe på Southamptons stadsmur
Southampton var en trevlig stad. Hade aldrig ens sett staden på bild eller nåt, men det som drog mej dit var just att jag hört det fanns ett Titanic-museum där...då Titanic ju åkte från just Southampton. Det enda tråkiga med staden är att mycket av det här gamla fina, som ser riktigt engelskt ut, inte finns kvar utan blev förstört under kriget. Men det var som en härlig blandning mellan gammalt och nytt. Stadsmuren t ex finns bara kvar i delar men har sin stora fina port kvar i mitten av centrum. :)
Josefin, lille Spot och jätte-Boslie
I familjen hade vi två hundar. Den lille jack russeln Spot, som blev min bäste vän haha, och grand danoisvalpen Boslie. Han hade nog inte riktigt fattat hur stor han faktiskt var, haha, utan satt gärna i knät och delade mer än gärna en tvåsitssoffa med mej. Rättare sagt, han låg och bredde ut sej och jag satt på andra hörnet och tryckte. Men han var en rar hund. Var så roligt att se när han och Spot lekte, då Spots skalle fick plats inne i gapet på honom, men inte gav han upp för det. Var krut i den lilla rackaren!
Mindre kul var det att städa upp efter Boslie då han varit ute i en lerig trädgård i regnet och kom inspringande och gjorde sin bästa Scooby-Doo imitation då han gled över köksgolvet och fortsatte in på heltäckningsmattan i TV-rummet, gav ju visserligen mer fäste, och flög som en berg-och-dal-bana runt sofforna för att sedan glida vidare genom köket...och ut igen!
En annan sak jag och Josefin roade oss med där var att gå och pierca våra tungor. Josse har väl velat ha en sån så länge jag kan minnas, men vad som tog åt mej, det vet jag inte. Var väl lite spontan bara ;) När vi var klara sa piercaren att vi skulle låta bli cigg och alkohol första tiden. Vi gick raka vägen från piercingstudion till en liten affär så Josse fick köpa cigg, sen gick vi på krogen på kvällen...efter att Josse fått i sej en roast dinner! Hur detta gick till undrar jag än idag. Jag åt soppa, mixad så det inte var nå klumpigt i den, och det gick knappt att äta! Nåja, en eloge till henne då ;)
Boslie vill inte släppa koftan
En av de roligaste reklamerna jag sett på en buss, haha.
Vad mer hann vi med i London? Tjaa, åka svart-taxi (vilekt jag hört man inte ska göra..inte alltför säkert tydligen) och jag minns att jag tänkte "nåja, tar han ihjäl oss så är jag iaf med Josse i London..då gör det inget", haha. Vi gick och såg musikalen Chicago, gick på klubbrunda i Soho, shoppade väl lite, gick runt och glodde och drack Magners, Madame Tussauds hann vi med (för andra gången det året, haha)...Ej att förglömma London Dungeon! Ett måste om man åker dit! Visar upp Londons "blodiga historia". Värt varenda penny, och inte lika mycket kö som på Madame Tussauds.
Ett fint minne från en utekväll i Southampton med Sandra. Killen stod under stadsmursporten och spelade trummor, så vi fick lära oss spela på trumman :)
Mina kära småsyskon, au pair-barn, kalla det vad man vill.. :)
2 kommentarer:
Men iiih vad roligt! Nu blev jag sjukt nostalgisk. Vill tillbaka... (den där kvällen i Southampton måste för övrigt ha varit en av de roligaste under min vistelse i Englandet i alla fall!)
Ja gudarns så rolig den resan var, jag tänker ofta på den och ska sent glömma allt skoj vi hade där :) Och det där med roast dinner, var kämpigt att få i sig vill jag minnas, men vafan...enda gången i mitt liv jag hade chansen på en sån engelsk upplevelse ;)
Josse
Skicka en kommentar