Håller folk verkligen på med sånt?
Min gode vän Ida frågade mej en gång "Men hade inte du velat gå på dejt, med Jonas då" var på jag undrade varför vi skulle göra det och fick förklaringen "Men gå ut och äta eller nåt, ha det lite romantiskt". Hmm, nej tack. Jag kan lika gärna sitta och äta med honom vid vårat rangliga köksbord och dela en gryta havregrynsgröt i ljuset av våran lågenergiglödlampa som hänger i taket. Det kan jag tycka är mer "romantiskt" än att sitta på nån jävla restaurang i nåt hörn med tända ljus, blommor, ljuv musik och sitta och smörsnacka med varandra. Känns inte det lite tillgjort?
Jag behöver inte romantik för att älska karln min. Det funkar lika bra ändå, utan att vi ska behöva hålla på med sånt larv för att "påminna varandra om våran kärlek", eller vad nu folk försöker göra med romantiken.
Däremot så har jag en romantiserande bild av fattigdomen och misären i East End under 1800-talet. När jag läser om det, hur dom kämpade mot sjukdomar, koldammet som lagt sej över stadsdelen, allt våld på gatorna, gjorde vad som helst för att få sej en liten slant till en bit bröd och lite gin för att sedan gå hem till sina kalla små hem på 10kvm och tända den sista ljusstumpen de hade på det slitna bordet. Det är grejer det. Att kämpa på så för kärleken, om det så är kärleken till sitt liv eller livet man lever med nån annan, när omgivningen är så mörk och dyster...mmm...romantik!
Industristäder (ser oftast engelska sådana i huvudet) lite bakåt i tiden, det har jag också nån slags romantisk bild över. När "skiftklockan" ringer för att ena skiftet slutar och nästa ska gå på. Alla kämpar på i sina fabriker för att dra in en slant till mat och hyra. Fabrikssmutsen har börjat gro in i huden hur mycket man än skrubbar..jo jo! Nog ser jag nåt fint i det där.
Kanske det är därför jag gillar fabriksjobb med skiftgång bäst. Vem vet? Haha. Så länge alla håller sitt romantiktjaffs borta från mej så är jag glad över mitt förhållande med kärlek och vänskap, som vi klarar galant utan sånt tjaffs. Nog går vi på restaurang också, finns ju roliga spelmaskiner ;)
Romantiken dog ut samtidigt som drottning Viktoria. Tack och ajöss!
.
2 kommentarer:
Haha, så skön du är! Nä, hela den där biten om att man ska vara tvungen att hylla sin kärlek, det är jag inte mycket för. Men jag gillar god mat på restaurang..och blommor. Fast blommor kan jag lika gärna köpa till mig själv :) Sen Massen kom uppskattar jag också på ett helt annat sätt att sätta oss ner bara vi och äta middag i lugn och ro utan att hindra henne från att peta upp falukorv i näsan, men det gör jag helst hemma vid vårat eget köksbord. :)
Sv: Tack för omtanken! Nu är hon betydligt piggare :)
Romantik behöver ju inte betyda restaurang, levande ljus och ömma ord viskade i ens diamantbeklädda öra ;) För mig är det otroligt romantiskt att få ett sms där det står "puss", bara för att han ville säga det. Det är romatik på hög nivå att få ligga i soffan tillsammans och faktiskt se en film utan barn som skriker, kunna prata om hur man ska fixa i lägenheten och kanske få dricka en öl och skratta lite :)
Så kanske är det romantik för dig att sitta och äta gröt tillsammans? :)
Skicka en kommentar