Jo, nog var det länge sen man skrev. Men har inget att skriva om. Tänker jjäkligt mycket under dagarna närm an står och sliter i fabriken här, men sen när man sitter vid en dator har ju tankarna hunnit vidare och hjärnan går på tomgång ungefär.
Val på söndag iaf. Då blir det att gå och rösta på Miljöpartiet än en gång. Och vinner inte dom, så hoppas jag att sossarna vinner.
Vad händer mer än att man jobabr egentligen? Inte mycket. Jo, bäste Josefin är i Jokkmokk i helgen, så lite lek ska nog hinnas med. Men ikväll blir det nog hem och se film och äta lie snask som Jonas skulle inhandla idag. Om 20 minuter får jag äntligen sätta mej i bilen och åka de 4,5 milen hem!
Om 2 veckor däremot blir det skoj. Vi blev bjudna på 30-års kalas. Tyvärr missar jag några timmar av det då jag slutar först klockan 7 den lördagen, och kalaset skulel dra igång vid 5. Menmen, hemma halv 8 och så duscha lite fort och pynta sej i räserfart så borde jag vara där strax innan 8 :D
Nästa vecka fyller ju syster Sandra år också. :) Tyckte nyss det avr hennes 30-års kalas. Men det är ju snart ett år sen ju. Shit vad tiden går fort!
Annars händer det inte så mycket i livet. Lever och mår bra.
Vi fick ju funderaren på Miroi om man lever eller om man bara existerar. Den frågan förbryllade mej länge länge. Men nu harj ag insett att, jag lever faktiskt! :)
Jo, ibland har man tur kom jag på. Igår var det ett jäkla tempo här på jobbet, och jag var helt slutkörd. Så tänkte jag "herregu, kan det inte bli stop. jag orkar inte mer", och 3 sekunder senare hör jag en stor smäll och det flög massvis med glassplitter. Se på fan, nå paneler i buffern (dit de åker för att vända på lödningen) sprack i tusen bitar. Och jo, det blev stop ett tag så jag hann pusta ut och återhämta mej lite.
Ibland leker livet... ;)
