Min första "kändis-crush" någonsin måste ju ha varit Henry Darrow som Manolito Montoya i den gamla westernserien High Chaparral.
Jag var kring 4 år och satt som klistrad vid TVn med pappa och mina systrar de kvällar det sändes i repriser, då det egentligen sändes i slutet på 60-talet och början på 70-talet.
Jag var inte läskunnig då, kanske hade jag just börjat lära mej, men oavsett så var jag ju då inte snabb nog för att hinna läsa undertexten. Men vad gjorde det? Jag fick ju sitta och titta på Manolitos leende och se alla roliga scener i serien.
Dagen efter speladej ag och Cecilia alltid upp gårkvällens avsnitt i teaterform för mamma, då hon jobbade sent och missade det.
Jag bara önskar att vi hade haft det på film, det hade varit så roligt att se våra "shower". Minns bara en scen som vi körde som utspelade sej på en saloon där jag skulle sitta "gömd" med ett stop öl medans det hände annat (som då säkert Cecce fick agera ut själv, haha).
Men åren gick, och inget Chaparral visades på TVn. Allt jag hade kvar tydligt i minnet var hur alla såg ut, men det har hela tiden suttit fast väldigt detaljerat.
Och för nåt år sen vet jag att Cecce satte ut ett klipp från youtube med vinjetten till serien, och den lät ju väldigt bekant när man hörde den, och då blev man sugen igen på att se serien, men vart?
Så gick det väl nåt år igen, och se på fan att i slutet på förra året kom första säsongen ut på DVD!!!
Cecilia fick den i julklapp (tror jag, om hon inte köpte den själv) så nu har jag ju själv fått se det hela, och herrejistanes vilken serie! Den gick nog nästan upp på första plats över serier jag gillar!
Och nåt jag riktigt reagerade på, så där fanns det en scen på saloonen, med Manolito som gömmer sej under bardisken med något stärkande i näven medans det är saloon-slagsmål. Kan det ha varit det månna som jag och syrran försökte porträttera? Mycket möjligt...
Och Manolito...aaaah, lika fin fortfarande! Han gick lätt upp till min topp 4 med kändiscrushar. Så nu sitter han där med Paul Stanley, Sylvester Stallone och Russell Brand.
Så jo, ibland stämmer det att gammal kärlek rostar aldrig...man måste bara återupptäcka den ;) Det tog 21 år, men hadej ag sett han i högstadiet hade jag nog charmats av leendet då också, haha.
Jag måste då få tillägga att jag blev mäkta imponerad över att skådisarna faktiskt är riktigt duktiga sådana, det ser man sällan nu för tiden att man verkligen hajar till.
Allt kommer som så naturligt i serien, och jäkligt trovärdiga karaktärer. Det känns lite som att det bara kom ett filmteam och spelade in riktiga ranchägaren med sin familj och anställda. WoW! Nu är det bara att vänta på säsong två som kommer ut om 12 dagar. Tills dess får jag kolla random avsnitt på youtube, men lite svårt att höra ad som sägs ibland. Speciellt av Buck då han pratar på ett lite speciellt sätt jag aldrig riktigt hört förut, och Manolitos brytning på spanska med lite spanska inslängt hr och där gör mej lite förvirrad, haha, så föredrar att ha text till den här serien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar